Den här dagen gick otroligt nog väldigt fort. Jag trodde att tiden skulle gå riktigt långsamt och att det skulle kännas som att vi bara stod och stampade på ett och samma ställe hela dagen. Men nej, det rusade iväg och nu är det dags att gå och sova. Imorgon smäller det, eller det gör det väl inte förhoppningsvis - då lär jag bli rädd men däremot så är det en stor dag imorgon, imorgon är det ääntligen dags ! :)

Vi längtar så efter dig ..

Nu natti natti, vi vill ju inte försova oss ;)

Ni som har mer än ett barn, har ni inte känt att ni fått seperationsångest då ni varit ifrån era andra barn under tiden ni varit på BB ?

Hojj, jag har redan seperationsångest, jag har sagt åt Danne att han kanske inte behöver vara med mig hela tiden på BB, att han hellre då hade fått vara hemma och sova med Wille - jag vill inte att min lillkille ska känna sig som att "vi inte har tid med honom just nu för nu föder vi en lillebror/lillasyster och ska vara borta några dagar" - jag hoppas vi inte blir borta många nätter. Sen får han ju komma till BB, givetvis ! Men just den där biten med att sova borta för att mamma och pappa är med bebis på sjukhuset, allra helst när han själv säger att han inte vill det - nej jag känner ångest redan ! Självklart vill jag ha med Danne då det verkligen gäller, vid förlossningen och första natten till och med kanske .. men sen om det skulle bli som med Wille, blodsockerkoller osv i några dagar så blir vi ju kvar ett tag .. näe, vi kommer att få ta en dag i taget, men jag kände att här hade jag ju ett lite vettigare inlägg att skicka iväg, med lite tankar och funderingar.

Jag vet, jag kanske tänker och analyserar för mkt men jag kan inte hjälpa det.

Allt ordnar sig nog också ... till det bästa !